Jag har precis kommit hem från Ebba. Sara och jag sov hos henne, kollade på film, klädde ut oss till idominfjortisar, gjorde milkshakes och stekte pannkakor som såg ut som skinka och falukorv.

Jag tror inte att det är så många som vet det om mig, men min absoluta favoritfilmgenre är stiligt klädda män som skjuter folk.
Som i Road to perdition:



Eller Reservoir dogs!


Max Manus passar också in i den kategorin.



Och Pulp fiction:

(och eftersom det är en Tarantinofilm så har den oerhört bra soundtrack. då är det helt okej att ta en paus i skjutandet och dansa lite istället)


Och Gudfadern såklart! Jag skulle helst vilja visa hela scenen när Don Corleone blir skjuten medans han köper apelsiner eftersom det är så snyggt filmat att jag storknar varje gång jag ser det, men jag kunde inte hitta det på youtube. Ni får väl se filmen helt enkelt!



Public enemies:


Inglourious basterds. Åh. Jag blir så lycklig.


Och slutligen så är Goodfellas riktigt bra också.


Nu vet ni!

Permettez-moi de vous présenter, le Anteckningsbok! Förra veckan köpte jag en mycket enkel anteckningsbok i läderimitation med kritvita sidor. Efter ett dopp i en balja med Earl Grey, en lång tids torkning och slutligen några streck med guldfärg så såg den ut så här.



Den ska få bli min pretentiösa följeslagare och med tiden fyllas av bilder, ord, torkade fyrklövrar och annat jönsigt.

Denhär perfekta väskan har varit min i någon månad nu, så jag tänkte att det var på tiden att göra ett såntdär lägg-ut-allt-i-din-väska-i-raka-linjer-och-ta-kort-på-det-inlägg.

Så, när jag för ett tag sedan utbrast "DEN HÄR SKA JAG HA" när jag hittat en väska på internet, så sa min far att han hade köpt en liknande när han gick på Chalmers på 90-talet, men aldrig hade använt den. Den blev min! Och nu innehåller den:
nycklar
ett par välbehövliga vantar
en plånbok som vittrar sönder
en lista på saker jag borde köpa
tre pennor
ett söndertrasat och ihoptejpat schema som saknar måndag- och tisdag-eftermiddagar
en kalender med bildsköne Napoleon och en lapp från ett Paris-café på omslaget
och en första hjälpen-portmonä med kam, lypsyl, spegel, halstabletter, guldhäst och annat nyttigt man kan tänkas behöva.
Sen så ligger det ett tuggummipaket, några näsdukar och en bok om Jehovas vittnen i den också, men jag ansåg inte att de var tillräckligt estetiskt tilltalande för att få komma med på bild.
En mobil har jag ju också, men den låg nån annanstans vid det här tillfället.

Den har så fina spännen, väskan!

I söndags var Andréa här och drack te.
I onsdags satt jag på Ahlströms med Sara och Ebba och åt semla + varm choklad.


(Mobilbild, eh, ja)

Jag skriver brev då och då, till Sara som bor i Stockholm. Allra mest tycker jag om att skriva på gulnat papper. Då använder jag min allra skrivstiligaste rödaste handstil, och så förseglar jag kuvertet med ett lacksigill som jag ärvt av min farfars far. En sån tur då att jag har samma initialer som han hade!

Den 20e december pyntade jag kitsch-granen inför mitt, Saras och Ebbas julfirande.

Amélie var stjärna



Sen kom den stora dagen!
Ebba hade så dålig timing att hon gick ut och köpte tidningen precis när Tomten skulle komma, och hon missade hela julklappsutdelningen!





Sen åkte Sara hem, och jag och Ebba drack glögg och kollade på film.

Hej! Jag har gjort (gjort! tillverkat! med mina egna händer! på riktigt!) hårspännen.
Såhär ser man ut när man har gjort hårspännen:




Och så har jag varit tokförkyld. Gotta love the climate.

Ni är några stycken som har frågat vilka kameror och objektiv jag använder när jag fotar analogt, så jag tänkte berätta det i ett eget inlägg!

Den gräsliga rosa kameran är en lomo-fisheye-kamera som jag köpte på Urban outfitters i Köpenhamn, och den tar sånahär bilder.
Kameran under är en Canon T70 som jag köpte på Myrorna förra sommaren för 150 kr, och till den använder jag ett 1.8-objektiv (med det kan man fota även fast det är väldigt mörkt, och så blir det större skillnad mellan det som är i fokus och inte) som jag köpte i en affär med begagnade kameror. Med den tar jag sånahär bilder.

Så spring till en loppis, second hand-affär eller vind och leta rätt på en gammal kamera och börja fota!

Här kommer den sista delen av de analoga bilderna.









Sen blev det såhär mörkt:

Adieu!

Idag föll den första snön, fast den stannade aldrig på marken. Tur då att det finns låtsas-snö på Lisebergs julmarknad! Jag var där med Sara och Fanny.

En dag fixade jag och Ebba en överrasknings-födesledags-picknick för Sara.

Innan Sara kom satt jag och Ebba i Trädgårdsföreningen och gjorde denhär tårtan med hallon och M&M's. Nyfikna vaktmästare, barnfamiljer och andra människor kom fram och gav beröm och önskade lycka till.

Hon fick en (men jag var nära på att köpa fyra) oemotståndlig burk karameller också.

Och så hade vi hängt upp en ballong i ett träd.

Nästa dag gick Johanna, Ebba, Sara, Oskar och Hanne (och jag) på konsert.

Det var Detektivbyrån!

Johanna och Ebba pantar mera.

En dag var jag på Liseberg med Josefine.



Och på Avenyn såg det ut som i Utomlands.

Sen åkte jag till mormor och morfar igen. Ebba kom dit och vi cyklade varje dag.

Och vi var i sommarstugan..



..där vi plockade grodor istället för smultron.

Okej, här kommer de (första) utlovade analoga bilderna! De är väldigt varierande i kvalitet, men det är ju en del av charmen med analogt.
Här är Vera. Jag träffade henne när jag var i Stockholm i början av sommarlovet. Vi satt i fönstret på Blå lotus och fikade. Tyvärr har två av bilderna på henne förstörts helt, så det här är den enda jag kan visa.


Sara och Ebba i ett av provrummen på Pop boutique en helt sinnessjukt varm dag.

Och så dog MJ

Andréa och jag var en vecka i Värmland. Det var Arvikafestival och vi bodde hos mormor och morfar. En natt i sjuttiotalsrummet:

Vi var i sommarstugan ochså, och plockade smultron. Det här är en av mina absoluta favoritbilder! Det är Andréa som har tagit den:




Och så cyklade vi iväg med skolkatalogerna och köpte jordgubbar.

Del två, tre och fyra kommer senare i veckan. Då har jag börjat fota med fisheyekameran också!

The mystery is solved!
Jag stod ute på balkongen och tittade på höstträden genom en analog kamera när ett otcäkt gnissel gnisslade. Jag stelnade av skräck, ty gnisslet kom från balkongdörren bredvid - Hadbi B's balkong! Hadbi B, mannen jag bott en halvmeter ifrån i åtta år men aldrig sett, mannen som högt spelar indisk panflöjt-opera-exorcisten-musik tidigt om helgmorgnarna, mannen jag drömt mardrömmar om, mannen jag stått i samma hiss som men ändå lyckats missa då jag antingen gömt mig under en lugg eller bakom ett par kolsvarta solglasögon. Hjärtat stannade, jag vände mig om, och där stod han. Två meter ifrån mig. Livs levande. Jag har sett honom. Jag har sett Hadbi B.

Ursäkta den gamla bilden. Det kommer nyttnyttnytt och fintfintfint på onsdag eller torsdag, för då har jag hämtat ut en rulle med bilder från den analoga systemkameran, och en rulle från den analoga fisheyekameran. Vi ses!

Skorna på bilden hade jag när jag var 3-4 år. Jag minns väldigt starkt hur jag satt på golvet i hallen hos dagmamman och försökte knyta snörena själv. Det gick inget vidare, hon fick knyta dem åt mig. På väggen trängdes små overaller på ett par krokar. Snörena blev för hårt dragna. Och så tänkte jag att det vore himla fint med ett par gula skor. Jag frågade mamma när hon kom och hämtade mig på eftermiddagen. Finns det gula skor?

Så här ser det ut i Göteborg nuförtiden.





Det är kallt som satan och så mörkt när man vaknar att man bara vill grina.

Jag har träffat Fanny..

..och Sara..

..och mig själv..

..och vi har fikat på det här fina stället där de spelar Amelie-soundtracket i bakgrunden!



Och så har jag äntligen tagit ett ID-korts-kort. (Snordyrt!)

Fast Sara fick hoppa in på de två sista bilderna!

Goddag kamrater! Idag har jag haft nöjet att dela en falafel med Ebba.


Shit, kolla vad sur hon blev bara för att jag åt så mycket. If looks could kill osv.


Hon har så stiliga nya skor!

När vi fått nog (det blåste som tusan) gick vi på ett halvdåligt konditori. Det satt nästan enbart japaner där. Och så vi, då.


På vägen hem blev jag prickig av hagel.


Ebba har tagit bilderna på mig.

Göteborg har tydligen beslutat sig för att gå in i dendär bedrövliga det regnar och varje dag känns som en söndag-höst-perioden. Storm. Jag överdriver inte. Vad tar man sig till? Läser en bok? I vanliga fall hade jag inte gjort det. Jag läser bara på kvällen, innan jag ska sova.

Men idag ansåg jag det vara en splendid idé att krypa upp i sängen med en hög böcker. Och så läste jag. Om ultraortodoxa judar, om gigantiska Parislägenheter, om rymdäventyr. Och tittade på bilder som förflyttade mig bakåt i tiden, till 20(, 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90)-talsmodet, och bilder som satte mig i sällskap med tonåringar i arbetarklassens 80-talsengland.

Och så är jag i full färd med att göra om på rummet. Jag har ritat blyertsstreck hit och dit på väggen (vad det ska bli får ni se när det är klart), och så har jag införskaffat lite nya möbler. Ett sminkbord, bland annat: