FØR FANKEN!

Barn, tag lärdom av detta. Gå inte in på Top Shop, absolut inte utan pengar. Det är farligt! Där har jag har trillat i förälskelse alldeles för många gånger, den här gången hade jag ju förvisso turen att en moder (med pengar!) befann sig i staden. 269 kronor har aldrig spenderats så väl som nu. En fantastiskt fin liten tröja. Dessvärre känner jag mig ofta lite dum, då mina sparade pengar inte tycks ta slut. Jag lyckas alltid ha råd med att köpa lite för dyra grejer, när Sara måste vara flitig som minst ett tjog myror för att få ihop sina penningar till vad som än kan behövas.
Jag har aldrig slösat pengar förut.
Men så går det när man sparar pengar i ett år.

          
                         Kärleken är evig när vi är tillsammans
                                           (tröjan och jag!!)

SKOLKATALOGEN HAR KOMMIT, vilket innebär ett fantastiskt litet bildgalleri som visar de finaste finifinisar och alla best of best:ingar. Här kommer de, 2007 års allra mest fotogeniska människor, titta och njut!



Övre raden fr v:
1. En ung herre i sina bästa år och elegant liten fluga. Fabulous!
2. En glad en
3. En blundande en
4. En cool en!

Undre raden fr v:
1. En underbart söt liten pojke! Små bleka rödhåringar får det att brumma i magen!
2. En liten herre man kan skriva ett helt inlägg om (det får jag ta och göra någon gång)
3. Fias pappa, for ever and alltid!

---

En liten bonus; rektorn Ritva. Håll handen redo i ögonhöjd, låt inte allt för små syskon se bilden!

                             

Det finns två låtar som gör att jag nästan vill ta till lipen när jag hör dom. Pinsamt nog är det så att jag nästan snyftar till när jag hör Slagsmålsklubben -Rakade ögonbryn ska det vara live. Det är så bra, trots att det är riktigt löjligt att bli rörd när man hör blippande i stil med något gammalt spel från 80talet, jag har ju inte ens något från den tiden att vara nostalgisk över. Löjligast av alla är ju däremot Sara. Varje gång jag tänker på hennes uppfattning av musik hon hade som yngre, skrattar jag så det blir jordskalv. Inte nog med att hon som jag blir rörd av SMK, det finns en än bättre historia! Tänk er en liten tös, hon går fram och tillbaka i sitt rum. I de gråtskakande händerna håller hon fodralet till skivan hon lyssnar på. Med gråten svallandes ner för kinderna säger hon för sig själv att "det här, det är musik det". Tänk er dessutom, att musiken som hörs i bakgrunden är smurf-hits.
Där har ni Sara.

Jag kan för övrigt förklara för er att hiphop-låten jag skrev om i tidigare inlägg, den räknas inte som en "nästan-snyft-låt" då jag faktiskt kände en liten tår rulla ner från ögonen. Det är inget jag kan rå för, det var faktiskt väldigt fint trots att det var en låt som gick på Barnkanalen. Är det inte lite utav en självklarhet att man faktiskt ska gråta när en sjungande herre tillägnar låten till sin lille son, som sitter där på scenen och själv snyftar till. Då spelar det inte längre någon roll om det är en raplåt.

Nu är ni förstås rysligt nyfikna på vilken annan låt jag nästan tar till lipen för när jag hör. Till er kan jag meddela att det är No Surprises av Radiohead. Jag får okontrollerbara moderskänslor av att se sångarens skeva öga och utstickande öron (det är det som gör britter så charmiga!). Eller de sneda tänderna, alla känner väl till britternas dåliga tandvård (se bara Shane McGowans tänder). Den människa som inte vill krama om den sorgset sjungande människan måste vara ond.

      Radiohead - No surprises



Shane McGowans tänder, som jag för
övrigt såg i verkligheten när jag var
i London. Mycket läskigare IRL!

Ännu en gång är det dags för ett inlägg, om allas vår favoritgranne Hadbi B. En liten samling av släkt samlades i hemmet för att äta äppelpaj och lyssna på orientalisk musik. Ni förstår självklart kopplingen mellan dessa ting.
Hur som helst lyssnade vi till ljuden från orienten och tänkte på vår granne Hadbi B, och undrade självfallet om ljuden skulle sprida sig till dennes lägenhet då han bor vägg i vägg. Då skulle man, kanske, om man hade tur få syn på honom, vilket praktiskt taget aldrig skett förut. Vi börjar spekulera kring vår älskade granne, och kommer på att han kanske i själva verket är Indiens mest älskade man då vi plötsligt hör ett ord som liknar "hadbi" yttras i musiken. Ja, så måste det vara! Han sitter där, i sin lägenhet inanför Göteborgs spårvagnsnät, gömmer sig och hoppas att hans fans i Indien inte hittar hit. Vi alla förstår vad det skulle innebära, paparazzi utanför min dörr dygnet runt! Vi hör ju hur flickorna sjunger om denne Hadbi i orientens alla toner! Visst är det så!

PERSONLIGT:
Vad heter du: Hasse Aro
Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig: Frida eller Gustav
Vart bor du: Bland människor som heter Glenn och rensar fisk
Hur lång är du: 1690 millimeter
Ögonfärg: grågröna
Hårfärg: malplacerad rödbrunblond färg som passar bättre på en irländsk pop-pojke

KLÄDER:
Vad använder du just nu för jacka: en fabulös sådan, mycket dyr om man får 4 kr i veckan och bor i Etiopien
Vad använder du just nu för skor: hundtandsmönstrade cheapos
Favoritfärger på kläder: svart, svart, svart och blått
Hur mycket köper du kläder för i månaden: lite

SENASTE PERSON SOM
Sov i din säng: jag
Du pratade med: mor min, och jag sa något så intellektuellt som "mm"
Du gick på bio med: mor min, på Stardust
Du gick på stan med: Sara
Du kramade: mormor, om det räknas att jag klappade henne lite på axeln och att hon i genlängd klappade lite på rumpan

HAR DU NÅGONSIN
Sagt; jag älskar dig och menat de: jag har aldrig sagt det och "menat de", men jag har sagt det och "menat det"
Bråkat med ditt husdjur: den jäveln ska slaktas med mina egna händer.
Drömt något galet och så har det hänt dig nästa dag: ja, jag och Knutby-pastorn sitter i samma båt

STUFF
Är du ensam just nu: bortsett från aporna och den sabeltandade tigern som kallas familj, så, ja.
Låt som ofta fastnar i ditt huvud: M.I.A -Jimmy, jag är redo att klia huvudskålen av mig
Vill du gifta dig: om det är med Bengt Alsterlind
Vill du ha barn: ett, en liten indiepojke eller bög

EXTRA STUFF
Tar du droger: tunga sådana
Vilka kläder sover du i: pyjamas-skjorta och långkalsipper
Vem hatar du verkligen: öh, Sara!!!!!!!!!!!!!!!11
Varit kär: nej, jag vet inte vad det är
Har du ett jobb: nej, men jag vet varför alla tycker om att nysa och det är för att det är en tiondels orgasm
Gillar du att ha folk omkring dig: vem är sällskapet?
Är du ett hälsofreak: nej, men Pippi är på TV
Har du någon tatuering: nej
Har du någon piercing: nej, men Pippi är på TV

DE SENASTE 48 TIMMARNA HAR DU
Gråtit: ja, när jag såg en hip hop-låt på barnkanalen igår och det var jättelöjligt för det är första gången jag gråtit när jag hört en låt
Varit sjuk: ja
Sjungit: ja
sagt"jag älskar dej" till ngn: inte till "ngn" och inte heller till "någon"
Saknat någon: ja
Kramat någon: ja

VILKEN
Tidning läser du: vad som helst, bara det inte är Expressen för dom skriver bara om medelålders herrar som har sex med cyklar. GP del 3 gör måndagarna lite roligare och Sandman gör att hjärtat fortsätter slå.
Buss åker du oftast: jag åker inte buss. трамвай!
Frisyr har du: bob
Dag fyller du år: jag fyller år varje dag

Jag har på sista tiden funnit större intresse i att, för att ta ett klassiskt exempel, peta mig i naveln (vilket får mig att tänka på något fantastiskt en vän sa till mig en gång; "har du tänkt på att luddet man får i naveln av svarta t-shirtar heter strumpludd, även fast det inte kommer från strumpan?" Självklart heter det strumpludd!) än att skriva ner mina fabulösa tankar i bloggen. Jag är nämligen en sådan som älskar att starta nya projekt men aldrig riktig avslutar dom, eller kanske ens börjar med dom. Exempelvis finns det en lista på 40 fotoidéer. Jag har fotat noll av dom. Sen finns det flertalet noveller och dikter som skräpar, tankar som inte tar sig någonstans och bloggar utan början. Uppskissade brev. Post-it-lappar med makalösa ord på.
Det kommer ingenstans.

Var hos tandläkaren och kunde efteråt spotta ut psykadeliska mönster i både rosa, lila, blått och rött (blod). Satmaran till tandläkare var sadist, hon njöt av att kötta sönder munnen på mig och jag talar enbart sanning. Vanligtvis brukar man efter tandläkarbesöken tänka ungefär som så att nu är jag värd minst ett kilo godis. Nu däremot visste jag att jag inte ens skulle kunna blinka utan att se denne sadists läskiga ögonbryn höjas framför mina ängsliga ögon. Fy satan för att behöva vara skuldmedveten när man äter godis efter ett tandläkarbesök!
Dessutom överdrev hon, i jämförelse med min tidigare tandläkare som var supermysig och såg ut som en i Galenskaparna. Dessa ord yttrades från hennes strikta grimaserande läppar: "det kan behöva läggas ett band i underkäken". Band=räls! Jag ångrar att jag i ett tidigare inlägg nästan önskade att jag hade tandställning för att förändra mitt utseende. Nä fy satans perkele.

Utöver det var hon så stel att man hade kunnat vässa en penna i röven på henne.

                                   
Jag har ett så fruktansvärt meningslöst utséende. Det jag påstår är inte att jag är ful, bara att jag inte tror att man kommer ihåg hur jag ser ut, det finns inget att gå på. Inga små öron, inte för kort hår eller stora ögon. Jag är bara ögaöganäsamun. Det kanske låter extremt, men jag skulle till och med kunna önska att jag hade tandställning. Det gjorde jag i alla fall förut, eftersom det faktiskt kan vara ganska..kanske inte snyggt, men åtminstone speciellt. Man kommer ihåg mig om jag inte bara ser så förbannat vanlig ut. Det är inte ett dugg kul att bara vara random-snygg, jag har inget utstickande att komma med förutom en virvel som ibland visar sig i luggen. Det är bara fult. Inte ett dugg tufft.

Okej, nog är min mormor ganska gullig ändå, hon gav mig 500 för nya jeans, även fast de bara kostar 400. Ganska gulligt, väldigt materialistiskt. När jag var yngre tyckte jag mycket bättre om att följa med henne till stan istället för mina föräldrar, bara för att hon kunde köpa mer saker till mig än vad de kunde. Ganska gulligt, väldigt materialistiskt.
Nu däremot kan jag inte befinna mig i närheten av henne utan att bli paranoid. Jag står inte ut med att hon hela tiden ska klappa mig på rumpan. Det är sjukt beteende och jag borde säga något till henne, men jag kan inte.

Jag handlade idag med modern på Maxi ute på Bergvik (är i Karlstad nu och har extremt nära döden-trist). Senast jag var där var innan jag åkte till Piteå, vi gick (sprang) runt och letade efter små praktiska tandkrämstuber och köpte en massa solkräm som ändå aldrig användes.
Saknar det.
När jag kom hem igen, eller ja, anlände hos moderns moder och moderns fader igen, ringde Sophie och vi pratade säkert i över en timme. Om allt mellan Ernst och luffarmackor.
Saknar det.

MIN MORMOR är inoficiellt kär i Björn Skifs, så är det bara. Hela mormor blommar upp, kinderna blir rosiga, ögonen glänser, mormor ler och njuter, och frågar "vad tycker du om honom då?". Pekar på tv:n. Skifs klämmer i på något svenkt underhållningsprogram, kanske Diggiloo, kanske Dobidoo (vad är skillnaden?!). Hon, som många andra svenskar, får sydamerikanska vibbar i fingrarna och börjar klappa i takt. Mormor, som många andra svenskar klappar i total otakt, inte ens på slagen. Men man kan inte neka att hon är glad.

Min mormor, hon skrattar SOS i morsekod. Höhöhö höö-höö-höö höhöhö. Jag knackar med nageln i bordet, SOS i morsekod. Hjälp, jag blir psykiskt instabil i min mormors sällskap. Jag känner mig ond, ens mormor kan man väl inte tycka så om? Ens mormor ska man besöka på helgerna och bli bjuden på bullar av. Man ska hjälpa henne tvätta fönstren och städa, sen får man pengar för pensionärer är rika som troll, det vet alla. Sen lär hon en virka och sticka och brodera. Ens mormor ska man tänka på med värme i hjärtat.
Tyvärr går inte det här.
Min mormor är inte som den rara gumman på Ahlströms konditori.
Min mormor är inte ens pensios, det dröjer flera år tills dess. Min mormor kan man inte besöka, hon bor 25 mil från mig, min mormor bakar inte bullar. Min mormor hjälper familjen att tvätta fönstren, ibland städa. Min mormor är inte rik som ett troll (för hon är som sagt inte pensios) men visst ger hon mig pengar till nya jeans nu när det är ett stort hål på dom. Min mormor kan inte virka, sticka eller brodera. Min mormor är inte en typisk mormor.

Min mormor är kär i Björn Skifs.