Sommarlovet har lidit av stor Sara och Ebba-brist! Jag har knappt varit i Göteborg över huvudtaget! Denna tragik ledde självklart till en stor Sara och Ebba-explosion, och nu har jag fått en överdos av galoppi gott, Morden i Midsomer, "ar dere sikker?!" och Chewbacca. Det känns bra, framför allt då jag precis börjat ställa väckarklockan på 06.40 igen, för att släpa mig iväg genom eld och vatten och slutligen hamna i skolbänken. Ja, då känns det bra att ha en Saro och en Bebba.

En dag bröt vi fika-på-fröken-Olsson-mönstret, och slog oss istället ned på Dahls med kaffe och bulle.


Och en annan dag fikade vi på Cafe Brule! Helt otroligt, Fröken Olsson är som bortglömt!


Vi gick till Polarn o Pyret och provade tröjor, och passade på att posa som sjuåringar!


(Hemskt gulligt! Ebba är bakom kameran) Jag köpte tröjan jag provade någon dag senare

Det blev övernattning hos mig, och vi tittade på Morden i Midsomer. Det hela spårade ut. Man måste vara riktigt trött om man kan skratta så man gråter åt bilden ovan. Jag antar därför att vi var riktigt trötta. Inte nog med det! Vi roade oss även med att se när någon i avsnittet sprang ut genom en dörr. I slow motion. Och sen baklänges. Och framlänges. Och baklänges. Och framlänges. Och baklänges osv osv. Och pausade. Och spolade lååångsamt långsamt, bildruta för bildruta. Och skrattade så vi grät. Åt hur alla blinkade och hade halvöppen mun. Ja, vi var nog trötta.


Ebba hade klippt sig. Hemskt fint var det, måste jag säga!

Och när vi vaknade på morgonen såg jag det här ansiktet i tidningen:  (klicka på bilden)
Vem är det?! Jag ser henne överallt! I spegeln till exempel! Det är skitläskigt!


När de hade åkt hem fanns det spår efter ett Sara och Ebba-besök överallt


Från en sak till en annan (ja, det är Sara på bilden. det var min plikt att dokumentera hennes försök till att äta en saltgurka. resultatet var inte särskilt lyckat). Fynd! Ramen kostade fem kronor! (sara är ram, oh, internskämt!)


Och en (underbar) resväska för TIO KONUNGAPORTRÄTT! Det vill säga TIO KRONOR! Det är, enligt mig, helt otroligt. Jag älskar second hand. Jag kunde inte låta bli att skratta när jag cyklade hem med den i cykelkorgen.


Och så virkar jag en mössa. Det kändes som en nödvändighet att berätta det.

(kollar på madicken på tv. åå. blir tokig av att se hur de kastar smörgåsar i papper mellan träden, som de är uppjagade i av en klunga kor. det är absolut inte faktumet att de kastar mackorna mellan varandra som gör mig tokig! nej, jag blir tokig av hur söta och goda de ser ut, och hur hemtrevligt smörgåspappret prasslar. haha)

Få saker hatar jag så mycket som det bedrövliga barnprogrammet "Rädda Joppe! Död eller levande!". Vad är det för någon sadist som skrivit manuset egentligen?! Allt programmet går ut på är att plåga tittaren så mycket det bara går under tio minuter, både psykiskt och fysiskt. (att man blir psykiskt skadad är ju inget man behöver förklara. och fysiskt skadad blir man då man sliter håret i förtvivlan) Denna unge som konstant ska råka tappa gosedjuret Joppe i soptunnan, eller låsa in honom i källaren, eller spola ner honom i toaletten, eller..ja, ni förstår. Detta barnprogram från 1985 är inte ett dugg pedagogiskt, utan bara..korkat.

Dessa (klockrena) röster om Rädda Joppe! har jag funnit på det världsvida nätet:
" ..Och jag påmindes om mitt hat mot den där lilla blonda glasögon-ormen, som djupt inne måste hata stackars Joppe. En jävla klant är vad han är.."
"..Frasen "Rädda Joppe - död eller levande!" återkommer alltid i varje avsnitt & tänk va kul det hade varit om Joppe faktiskt kom tillbaka död någongång?.."

Klickar man på ordet hat eller död (så passande!) så kommer man för övrigt till bloggen där texten hittats.

Jag har fortfarande inte skrivit om varesig Way out west eller hur det var när jag var hos Sophie under några dagar. Grejen är att jag inte finner det särskilt intressant att skriva om de stora händelserna. Min blogg består inte av stora händelser. Min blogg innehåller den söta tanten på stan, herren på spårvagnen och grannen på andra sidan väggen.
Därför orkar jag inte med att skriva om något som jag "borde" skriva om. Det kan däremot hända att jag lägger upp bilder på alla dessa festligheter! Bilder på Sophie med strösocker i hela ansiktet vill man ju inte missa!

Åh, ljuva dator! Jag har varit utan internet i två veckor, och på den tiden har jag fått:
15 mejl/gästboksinlägg (reklam borträknat)
41 nya blogginlägg att läsa
836 nya bilder att kolla igenom
115 olästa forumtrådar

Anledningen till att jag inte haft en dator på så länge, är att jag varit runt i Norrland, och varit hos Sophie! När rätt dator hamnar i mina händer så kommer jag ladda upp bilder som bara den!

Fast det var inte så jätteintressant, så jag skriver intressanta saker här istället:

När jag cyklar är jag den mest harmoniska människan i världen. Om det fanns hastighetsgränser för cyklar så skulle jag konstant ligga på 10 km/h för långsamt. Jag ser inte cykeln som ett snabbt sätt att ta sig fram på, jag ser cykeln som ett härligt sätt att ta sig fram på.
Jag ser framför mig, hur folk hånskrattar åt mig när jag lugnt svävar förbi. Hur de hånskrattar åt min spikraka rygg (som bara är spikrak när jag sitter på en cykel, i övrigt brukar jag se ut som Quasimodo), hjälmen som sitter nedtryckt över öronen och det fåniga, fåniga leendet som är fastpräntat i ansiktet.
Rullatorgubbar och käpptanter, alla färdas de snabbare än mig.