För någon vecka sedan, när jag satt på spårvagnen in till stan, så hände en sak. Jag tittade ut genom fönstret, och på vägen utanför körde en bil i samma hastighet som spårvagnen. I baksätet satt en flicka, hon var kanske fyra år och såg med sina mörka ögon rätt in i mina. Och hon slutade inte, hon bara tittade och tittade, och när spårvagnen saktade ner och hamnade efter så vände och sträckte hon på sig för att inte bryta ögonkontakten. Hon såg väldans fascinerad ut. Så åkte vi lika fort igen, fortfarande med ögonen på varandra. Jag hann le mot henne innan vi kom ifrån varandra igen. Under flera sekunder såg jag inte till bilen; men så kom den fram, i ett kort ögonblick, en tredje gång. Hon började skratta och vinka med hela armen, och bilen svängde av på en annan väg.

Modebloggerzkan rapporterar från snön, med  NK-mugg i handen! (Ebba står för det seriösa fotografiet ovan.)
Ebba var också modebloggerzka:

Vi satt i kanske en timme vid Gustav II Adolfs torg, kisade i solen, kastade snö, fick finbesök av en fotogenisk hund vid namn Ebba lustigt nog, fotade samt blev smygfotade.




Och såhär kool ser man ut när Ebba assisterar genom att ännu en gång hålla i kameran:

Och alltså..ja, det här var den trevligaste dagen på riktigt riktigt länge, men jag börjar väl bli senil och kan därför inte återberätta den bättre än såhär. Jag får hålla tummarna för att fröken Ebba själv skriver lite bättre än mig på sin blogg. Klicka in där, vettja!

Medans ni väntar på att hon ska uppdatera så kan ni få kika in på mitt rum. Jag bara fortsätter och fortsätter att möblera om, tack fina bokhyllan för inspirationen!
Såhär ser det ut i ett hörn:

Skåpet brukade stå i vardagsrummet förr i tiden.
Hej!

Jag kan väl ta och erkänna att jag inte ägnade mig åt särskilt mycket sport på sportlovet.
Eller. Jag kan ju ta och erkänna att jag aldrig ägnar mig åt särskilt mycket sport.

Här följer en lista på vad jag sysslade med för vettigheter istället:

1. Ruttnat i Karlstad. Inte särskilt vettigt att ruttna, kanske. Men är det någonstans det är fint att ruttna, så nog är det på mormor och morfars snöklädda gata.


2. Bakat macarons (efter ett recept i Josefin Ekmans bok Pyssel de luxe). Det tog en väldans tid med alla mandlar och pistagenötter som skulle skållas och skalas och torkas och malas, och så skulle smeten vila en timme. Men det var det värt, för jösses vad gott det var! Smälte i munnen och allt. Det var som taget ur Kalle och chokladfabriken!

Det är alltså som en slags smaksatt mandelmaräng (mina fick bli med pistage för det fanns bara grön karamellfärg, annars kan man göra med citron, eller hallon, eller kaffe, eller viol, eller choklad, eller lakrits, eller vad man vill!) med smörkräm i mitten.

3. Tyckt att Joyce Barnaby i Morden i Midsomer är en stilig tant. Fast det låter jag vara o-argumenterat tills jag skriver ett framtida inlägg om en av Göteborgs mysigaste gator.

4. Haft "spinsters afternoon out" med Ebba på alla hjärtans dag. Vi singlar måste ju stand united!!1ett
Det jobbiga med dagen var att det kändes som en söndag, och eftersom söndagar nog är det värsta jag vet så kan jag ha varit lite pain-in-the-arse:ig. Alla förstår inte alltid vad det är som är så jobbigt med lördagar som känns som söndagar. De tycker att "men då är det ju extra skönt när man vaknar nästa dag, och kommer ihåg att man faktiskt är ledig lite till". Inte! Det drar bara ut på smärtan. Till och med måndagar är bättre än söndagar! Ja, till och med måndagmorgnar!
Nåväl, den här bloggen handlar inte om söndagar.
Den handlar om mig. Huahahaa!

Tänkte lixom att ni trodde jag hade glömt den ädla konsten att ta spontana egobilder. (Jag vet inte riktigt huruvida det ska läsas ironsikt eller inte. Det är faktiskt väldigt sällan jag tar kort på mig själv.)

Såhär ser det ut i Ebbas fönster när man bakar bullar:


Och såhär ser det ut när man wokar och är allmänt metal:






(Det var kanelbullar, och kardemummabullar, och vaniljbullar!)


Gonatt gonatt

Just nu har jag inte tillgång till "min" dator, dvs datorn där jag har alla bilder och så vidare.
Ja, jag förstår att ni gråter, men hysch hysch!
Kameran min är alldeles uppsvullen av bilder som vill springa ut på det världsvida nätet. Jag tvivlar inte på er förmåga att läsa, och därför förklarar jag inte varför jag inte kan lägga upp bilderna nu. (Psst, läs första meningen igen om du ändå inte förstod.) Och inlägg utan bilder är ju inge kul!
Håller ni er i skinnet någon dag till så ska ni få höra om bullbak (och metal och wok) hos Ebba, franska pistagemandelmarängsmörkräms-kakor som får det att vattnas i munnen, stiliga tanter och kanske muminböcker.

Under tiden kan ni titta på den här hemskt söta videon, och känna att ni väldigt gärna skulle ha ett lika fint/mysigt/hemtrevligt kafé nere på gatan:

(Man blir ju helt lycklig! Söta kläder på söta pojkar som dansar söta danser!)

Det här är vad jag (eller, ja, jag och jag. det är min far som är den händige mannen) sysslat med de senaste dagarna. Rensa den gamla bokhyllan (herrejävlar vad grejer! tokigheter, som en darth vader-pez-hållare, och en sten med hamster-målning från mina riktigt pyssliga dagar - dvs som typ åttaåring. och böcker jag aldrig läst. och böcker jag aldrig kommer läsa; tänk Susan på ponnyläger, eller Britta och Silver sadlar om. och böcker jag inte kan läsa nog många gånger; tänk Det blåser på månen.), sätta upp den nya, sortera, lägga tillbaka.
Den nya hyllan har fina vitrindörrar och är allmänt underbar och..inspirerande faktiskt! Det slutade med att jag, i den mån det gick, möblerade om rummet.
Här ska ni få se detaljer!

Alice i Underlandet, Lantisens guide till storstaden (samma genre, visst?) och en kikare.





















Hej hej, hemskt mycket hej. Det var allt för den här gången.