Det här är min mormor. Av henne har jag fått ett mellannamn - Elisabet, smak för mintchoklad och lakritsbåtar, lite för många presenter, fräknar, en mamma såklart, och en moster likaså och förkärlek till brittiska mys-mord-tvserier. Jag är lik henne ibland; till utseendet alltså. Särskilt på bilder tagna på långt håll, som den här till exempel:

När jag var liten var hon min favoritperson att gå på stan med bara för att hon var så lätt att övertala, det var bara att peka och säga "jamen den var ju lite fin tycker jag nog kanske lite" och så fick man (skönt att man var ärlig med att man är materialist i alla fall?). När jag blev äldre var jag orättvist grinig mot henne. Jag hoppas att jag inte är det längre. För hon är fin, min mormor.
Och just det, hennes favoritbeatle är Paul!