Vi åkte till Paris vi åkte till Paris vi åkte till Paris!!!
Paris var vin i badkaret, hänga över balkongräcket på kvällen, gå till Midnatt i Paris-trappan (och jo, faktiskt nästan hamna i 20-talet), jazzband som gömmer sig i buskarna på natten, trädgårdstivoli och en hel del flanerande. Jag fotade inte alls så värst mycket, vilket är direkt kopplat till att VEM FAN ORKAR när man är där för att bara...ja...lifea. Men en video blev det faktiskt!

Paris! from Emelie Engström on Vimeo.

Jag blev utmanad av Lovisa och tänkte att vad fanken, det är ju kanske precis vad jag behöver för att fortsätta väcka liv i den här bloggen! Så:

1. Cykel eller bil?
Jag måste nog säga cykel! Min familj har liksom aldrig haft någon bil och jag har inget behov av bilar i min vardag. Inte cyklar heller, men hallå HEJ cyklar gör man ju för fröjdens skull och jag gillar fröjdefulla saker.

 

2. Kött eller veg?
Jag är köttätare!

 

3. Dn eller SVD?
Får man svara GP? Jag läser ju inte de andra tidningarna!

 

4. Äta eller fika?
Jag är av den extremt märkliga åsikten att det är TRÅKIGT att äta! Det kan vara hur himlastormande gott som helst, men jag har aldrig varit med om en måltid som är lika trevlig eller intressant eller mysig eller munter som en tretimmars-fika.

 

5. Jobba eller plugga?
Får nästan dödsångest vid tanken på anställningsintervjuer och cv och jobba-på-ett-ställe-där-alla-känner-alla-utom-en-själv-arbetsplatser och vill helst bara börja på universitetet och sitta där i resten av mitt liv. <3

 

6. Inbundna böcker eller pocket?
Äääe vad svårt! Inbundna, tunga, dammiga böcker att titta på men pocket att läsa i.

 

7. Svart eller vitt?
Vitt tror jag! (förlåt tolvårs-gotar-jag)

 

8. Film eller musik?
Film! Med ett bra soundtrack.

 

9. Palt eller surströmming?
Palt tror jag! Jag har inget minne av att ha ätit surströmming.

 

10. Gubbsandaler eller skateskor?
På mig själv föredrar jag nog gubbsandaler.

 

11. Johan Palm eller Ulrik Munther?
Ulrik Munther var ju rätt cool med sitt Bob Dylanska muspelsstativ i Melodifestivalen!

 

Jag utmanar:
Emma för att du är min roligaste, knäppaste, gubbigaste och äventyrligaste kompis!
Greta för att det var så himla länge sedan!
Snuten för att jag inte vet vem du är men du brukar kommentera och verkar så intressant!
Sen är problemet att det liksom inte är några av mina vänner (utom Emma) som bloggar nuförtiden! Så kära, kära läsare, jag menar det på riktigt när jag säger att ALLA som läser den här bloggen jättegärna får känna sig utmanade! Jag är jättenyfiken på vad ni kommer skriva så kommentera gärna med en länk till inlägget när ni har svarat!

 

Och mina frågor till er är:

1. Stones eller Beatles?
2. Göteborgska eller stockholmska?
3. BARA använda varmvatten eller BARA använda kallvatten i resten av ditt liv?
4. Lista dina tre favoriträtter. En av dem får du aldrig mer äta. Vilken?
5. Vilken känd person skulle du helst vilja vara sambo med?
6. Vilket av dessa skulle du helst ha som husdjur: orm, spindel eller kackerlacka?
7. Köpa skivor eller ladda ner?
8. Film eller tv-serie?
9. Är söndag eller måndag värst?
10. Vilken film hade du velat vara med i?
11. Bästa barnboken?

Åh, barnet inom mig fick leva ut när jag författade de här frågorna!! De handlar liskom om äckliga husdjur och favoriträtter. <3

Jag kan helt enkelt inte räkna antalet gånger jag hamnat i liknande konversationer det senaste halvåret:
-Men uppdatera din blogg då!
-A, jo, jag ska ju...
-Lova!
-A, jo...
Det var ju trots allt ett löfte, och kolla: här är jag igen! Jag undrar hur många av er som fortfarande är tossiga nog att kolla in här då och då, det händer ju liksom aldrig något! Nåväl, inte på bloggen i alla fall. Det kanske är just det som är anledningen - det händer liksom alldeles för många spännande saker i mitt eget liv för att jag ska orka skriva om mina hyss på en blogg!
Kolla den översta bilden. Den togs några dagar efter mitt senaste inlägg. Det var när Hanna var och hälsade på i mormor och morfars sommarstuga, vi tog på oss våra bästa shorts och halmhattar, packade våra väskor med korvmackor inslagna i smörgåspapper och glasflaskor med sockerdricka och smög in på en tomt och slog oss ned bland några grästuvor mitt i de böljande kullarna. Det var ett sant äventyr i sann Femgänget-anda! Men vid det här laget hade äventyren knappt börjat! För vet ni? Från och med sommarlovet fram tills skrivande stund har varit den absolut bästa och roligaste och finaste och knäppaste tiden i hela mitt liv - hittills!


Jag har vågat mig in i sånahär mörka hemska tunnlar med Sara i ett hårt grepp i min hand!


OCH HALLÅ! Jag har liksom vågat stå ensam på en tunnelbana som i rasande fart for rakt igenom Paris med en väldigt förvånad och snäppet handlingsförlamad vän på andra sidan glasdörrarna. Vi råkade bara glida ifrån varandra någonstans mellan godisautomaten och perrongen och när dörr-stängnings-signalen kom så stod någon av oss på fel sida. Men det gick ju såklart hur bra som helst för fem minuter senare (eller mindre?) råkade vi på varandra igen och senare den kvällen gick vi ut och drack öl i Marais när en stilig fransman som kunde svenska började prata med oss!


Och så har jag vågat pussa en hel del på den här killen också, och tillsammans har vi varit på 50-talsfest (höger) utklädda till ett hysteriskt coolt par à la Grease och dansat bugg (halvcoolt, förhöjde dock coolnessen genom att vara barfota hela kvällen - även utomhus - fastän det var januari) BLAND ANNAT! Vi har ju hunnit mer såklart, som att kolla på Femgänget i 14 timmar på ett dygn. Det kallar jag soulmate! HERRRRRRRRRRRREGUD! WOW, WOWOWOW!!


Så har jag vågat bli chefredaktör för skoltidningen också - kolla in min chica och harmoniska Amalia-kvinne-chefredaktörs-bild!
Jag har till och med fyllt arton! (Men vem orkar ta bilder på sin artonårsdag?)
Jag har helt enkelt haft THE TIME OF MY LIFE sedan sist vi hördes, bloggen! Jag har kanske inte sett Dirty Dancing fullt så många gånger som man hade kunnat önska och kanske inte heller tagit fram kameran så himla många gånger som jag en gång i tiden gjorde. Jag har inte ens photoshop längre! Och jag har definitivt inte suttit vid datorn lika mycket som jag gjorde förr, men det ser jag som ett gott tecken, jag ser det som att jag har ETT LIV, och det hoppas jag att du respekterar och kanske rentav uppskattar, bloggen!

En dag packade jag väskan. Hatt, böcker, solkräm, bikini och solglasögon.

Och så åkte jag till sommarstugan, där det fanns körsbär.

Nu är jag hos farmor och farfar. Här väver jag en matta, dricker elvakaffe och klär ut mig tillsammans med min kusin!

Hej igen! Jag kom hem från Nice för lite drygt en vecka sen. Det var förstås alldeles fantastiskt! Jag har fortfarande inte riktigt accepterat att jag faktiskt är i Göteborg nu, och inte kan gå ut genom dörren och vara på stranden inom en och en halv minut, eller att jag inte kan gå till gamla stan för en tårdrypande god glass, och att jag inte behöver gå tyst som en mus på kvällen för att det inte finns några golvplankor som knarrar och så vidare och så vidare i all oändlighet. Resan vill inte riktigt lämna mitt franskbultande hjärta.
Som utlovat ska jag ju visa er bilder också!

Vi (alltså jag, Cecilia och Nike som syns på bilden) kom fram på söndagskvällen och då var vi mest bara förmögna att "ååh"a och "ooh"a över hur fantastiskt livet helt plötsligt var. Vi bodde hos en jättechic kvinna i centrala Nice som hyr ut delar av sin lägenhet till utländska studenter. Och vilken underbar lägenhet! Och balkongen, kolla på balkongen! När vi packat upp våra grejer stod vi och vinkade till grannarna i huset mittemot, kollade på katten som bodde på gården och hunden som strosade runt på balkongen på huset bredvid. Och tog kort åt alla håll och kanter.


Nästa dag började vi skolan (vi hade lektioner tre timmar om dagen, resten av tiden gjorde vi vad vi ville) och upptäckte staden.

Gamla stan var kanske det allra bästa.



En grej som kändes så jävla knäpp med att vara här var hur typiska Parislyxiga hus blandades med palmer, lantliga marknader och romerska ruiner.






Ett annat favoritställe vi hittade väldigt tidigt var "skatetorget". Jag har ingen aning om vad det heter egentligen men vi gick dit nästan varje dag. På dagarna var det fullt av skateare och inlinesåkare (det var jättepopulärt att åka inlines här!), men på kvällarna visste man inte riktigt vad som skulle hända. För det mesta var det turister, något enstaka förälskat par och barnfamiljer där, men en magisk afton var det musik och pardans! Vi satt som förtrollade och bara kollade på dem i säkert en halvtimme. Ville aldrig hem.




Det ville tydligen inte han heller! Han var en flitig besökare av torget, och efter ett tag måste han ha börjat känna igen oss. Sista gången vi såg honom vinkade han till oss. Jag blir fortfarande fnissig när jag tänker på det!

En dag gjorde vi en utflykt till Monaco!

Det såg ut som ett litet sagoland, som om allt var gjort av sockervadd!






Vi åkte vidare, till parfymeriet i Èze.


En annan dag åkte vi upp till Cimiez och gick på Matisse- och Chagall-muséet.



Sista kvällen gick vi till det här stället i gamla stan och åt det-är-sista-kvällen-(och midsommar)-middag.

Sen var allt slut och vi fick sätta på oss våra solhattar och åka hem igen.
Bästa resan.

Igår hade jag skolavslutning och träffade Sara och Ebba efteråt. Vi sov hos mig och kollade på Dirty Dancing och Grease natten lång. I morse åt vi frukost på Le Pain Français och jag vet att det är något av det klyschigaste man kan säga, men koppen med kaffe ni ser på bilden är den godaste jag har druckit i hela mitt liv. Tänk er alla svordomar som finns och lägg dem i en enda kopp. Så gott var det.
I morgon åker jag till Nice med Cecilia och Nike från min klass. Vi har fått ett stipendium som gör att vi kan gå i skolan där i två veckor. Så på dagarna kommer vi ha lektioner, och resten av tiden gör vi lite vad vi vill. Kanske åker till Cannes. Kanske ägnar en tanke åt franskaläraren när vi äter en glass på Café Pampam som hon ju bett oss göra. Kanske kommer ha den roligaste resan i hela mitt liv. Och ändå är jag så äckligt jävla nervös. Helt irrationellt egentligen, men det lyssnar ju inte det darriga hjärtat på. När vi hörs igen ska jag alltså visa er vilket äventyr jag varit på.
Hjälp.
Ha det fint så länge!

Det har gått FRUKTANSVÄRT lång tid sedan jag uppdaterade här, jag vet!
Sedan vi hördes sist har jag hunnit:

• Överleva Frankrikeresan! Faktiskt! Det kanske inte var fantastiskt roligt hela tiden men jag är glad att jag gjorde det.







• Ta klyschiga Upp till kamp-bilder på Josef.



• Fylla år! Jag fyllde år i Frankrike och blev firad av släkten på påsklovet istället.


• Äta årets första jordgubbar med Ebba och Sara. De var ganska äckliga (jag menar självklart jordgubbarna).


• Gå på cirkus och ta en kvällspromenad hem genom stan med Sara.





• Och så har skolan sett ut såhär för det har varit kulturdagar. Kultur = post it-lappar på toaletterna.



• Sen kom fransmännen till Göteborg. Vi gick upp i ottan för att åka till Gränna och Visingsö.





• Och så har Emma varit här med sin pipa och vi har gjort tomatsoppa.

Orelaterad bild på Emma

Om några timmar sitter jag på flygplanet till Frankrike. Åker dit med klassen och bor i en familj. Jag har en veckas pinsam tystnad, dålig stämning, bristande ordförråd och kanske lite gråta-sig-till-sömns-nätter framför mig.

Idag kunde man sitta utomhus utan jacka för första gången i år! I trädgårdsföreningen till exempel, med Ebba till exempel! På ungefär hälften av bilderna jag tog på henne skrattar hon, och på andra hälften blundar hon. På några gör hon både och! Väldigt gulligt tycker jag.




Sen promenerade vi en liten bit till Evas Paley som är ett tjusigt ställe att fika på! Mina naglar råkade matcha smoothien. (Det där kan ju vara den töntigaste meningen jag skrivit!)

I fredags gick jag till Le Pain français vid Domkyrkan med Ebba. Varje Pain français har sin egen atmosfär, och på just det här stället kändes det som att sitta i biblioteket hos en rik gubbe som bor på en herrgård som ärvts i generationer. Kändes helt okej!

Vi beställde en kanna kaffe och delade på en eclair. Kompaktkamerasuddiga bilder. ♥





Vips hade kaffet kallnat, eclairen försvunnit och klockan blivit åtta så vi åkte hem.
I måndags var jag förresten på en alla hjärtans dag-maskerad med Sara. Vi var utklädda till Musse och Mimmi Pigg. De andra var utklädda till bland andra Ron Weasley, James Dean, Patti Smith och en bebis.

Det klev på en sån fantastisk man på spårvagnen idag. Han hade gubbkeps, lusekofta, cowboystövlar, cigarett i mungipan, en ölflaska i ena handen och en hund vid namn Elvis i den andra. Jag förstår att han i min beskrivning låter som en typisk lite-obehaglig-och-påträngande-utan-respekt-för-ölförbudet-på-spårvagnar-alkis, men jag kan utan tvekan säga att han var det trevligaste göteborgsoriginalet jag någonsin sett. Han var en sann go göbbe; det var nästan så man undrade om han var på riktigt. Trots att jag bott i Göteborg hela mitt liv så hade jag faktiskt aldrig sett en go göbbe tidigare, jag trodde bara de var en myt. Plötsligt stod han alltså där, det livs levande praktexemplaret, längst bak på fyran och hjälpte damerna in och ut från spårvagnen och pratade om sin hund med killen som satt bredvid. Han. Var. Underbar.

Jag tog tag i mitt projekt mycket tidigare än jag trodde jag skulle. Idag har jag nämligen framkallat min första fotorulle! Alltså med mina egna händer! Jag har stått i kolmörkret och fumlat med film och sax och spiral och burk och skruvlock, och jag har stått och hällt diverse vätskor genom burken säkert sjuhundra gånger. Nu hänger 24 bilder på tork i skolans torkskåp, och sen ska jag bara hitta en negativskanner innan jag slutligen kan visa bilderna.
I måndags träffade jag på Andréa på vägen till skolan, och det snöade så fint (och Andréa var så fin!) så jag var tvungen att filma nån sekund eller två. Kan ju tillägga att snön varade i ungefär tio minuter innan det började ösregna.

Jag har bestämt mig för att börja framkalla foton själv det här året. Vi har all utrustning hemma för att kunna fota och framkalla i svartvitt, så det ska få bli mitt nya projekt. Eller vadå "nya projekt"? Det var knappast som att jag hade nåt förut.
För övrigt så har jag pyjamasbyxor på mig på bilden. Det har varit en såndär chilla hemma för man är sjuk-dag. Och så har jag fortfarande glitter i håret efter nyårsafton som är omöjligt att få bort. Jag var på knytkalas, och på tolvslaget stod vi vid Masthuggskyrkan och såg den helt sinnessjuka utsikten.

I julklapp fick jag bland annat en liten digitalkamera, som man dessutom kan filma med! Idag passade jag på att testfilma lite.