GÖTEBORG

Människor.
Jag förstår inte.

Tog, som bekant, spårvagnen in till GP-huset förut idag. Kände en oundviklig stank av piss direkt när jag klev på vagnen. Ett gäng medelhavs-européer med märkeskläder steg på två hållplatser senare. En av dem satte sig bredvid mig, och plötsligt var urinstanken som bortblåst. En doft av konstig restaurang bolmade ut från killen/mannen när han bredvid-satte sig. Fick stå ut med det resten utav resan. Att han var medelhavs-europé med märkeskläder har inte med saken att göra, men det gjorde personbeskrivningen långt mer intressant.

Nåväl. Senare bar det av hemåt.
Gick ut ur GP-huset och såg precis min spårvagn rulla förbi. Kul kul. Bestämde mig för att traska några hållplatser istället, korsade Drottningtorget och hörde skrik och rop. Kom närmare. Såg något jag tror var en kvinna, det var hon som hojtade. Hojtade till en handfull stereotyp-invandrare på andra sidan vägen. Det jag antog var en kvinna ropade att vilken förort kommer ni ifrån då?!. Uppfattade inte så mycket mer, bara att hon skulle "packa ihop varenda jävel och skicka tillbaka dem, för här hör de inte hemma!". Tomma argument. Muttrade över "patriotens" rop som hördes över hela Brunnsparken.

Korsade Kungsportsplatsen (såg ett övergivet Palladium. blev lite ledsam. gillar inte att de lägger ner biograf efter biograf), såg en frånvarande cyklist som vinglade framåt med blicken åt fel håll. Jag såg i slow motion hur han skulle köra rätt in i ryggen på en gångtrafikant vilken tusendels sekund som helst. Fick vanföreställningar.
Bang.
Höll diskret handen för munnen.
Gångtrafikanten studsade frammåt och ursäkta, jag såg mig inte för och nä men det är okej.

Stod och väntade på spårvagnen i någon minut vid Kungsportsplatsen. Sjuan åkte förbi med två småkillar spejandes ut genom fönstret. Den ena pekade på mig, sa något till sin kompis som också tittade. Sa något till varandra.

Om jag någonsin bara orkade något. Då skulle jag be medelhavs-europén lukta lite mindre konstig restaurang, jag skulle säga ett och annat till "patrioten", jag skulle ropa att AKTA DEJ till han som blev påcyklad, och jag skulle räcka ett finger till killarna på spårvagnen. Men jag orkar ju aldrig något.

Spårvagnen kom. Hörde en gäll röst från vagnens bakre del. Ett bekant hojtande till en invandrare. Det var den jag antog vara kvinna, hon som ville "packa hem varenda jävel och skicka hem dem, för här hör de inte hemma!". Kom med nya uttalanden.
- Men hurfan kan man se ut?! Vad kort du är! Och vilken stor kroki' näsa du har! Ja, jag säger då det!
och däremellan några få ord jag kunde uppfatta, såsom "invandrare", "skatt", "moderaterna" och "invandrare" igen.
- Du kan komma som invandrare, asiat, afrikan, tysk, du kan till och med komma som turk! Det spelar ingen roll, du ska hem ändå!
Efter ett tag börjar hon även prata om de hemlösa. Att se vad våra skattepengar går till, va. Att det är ju förjävligt. Hon höjer rösten, nu ska hela spårvagnen höra! Att det är förjävligt! Och köp Faktum (ännu en gång; Göteborgs motsvarighet till Situation Stockholm) förfan!
- Kom och se! Eller är det ingen som vill?! Är det ingen som vill höra?! Hej! Jag heter Irene, jag blef förtiett den 14 januari i år. Blev hemlös när jag var trettiåtta, fast jag hade jobb! Men hör då! Eller är ni fega?! och jag börjar förstå. Förstå personen, som var kvinna, förstå vad hon menar. Hon blev hemlös. För det kom hit folk utifrån, som tog hennes hem. Det här är Irene. Hon är hemlös. Det är tack vare invandrarna. Det är vad hon vill säga. Och hon vill att vi ska lyssna.
- Kom och kolla hur jag har det! Plats 314 på Åby camping! Kom och kolla då, så får ni se! Plats 314 säger jag! Kolla då! Så får ni se hur jag har det! Vad era skattepengar går till! Kom då! Och jag bjuder på kaffe, med mjölk eller socker eller vad ni vill ha!
Irene, 41, börjar prata om en Nisse vars husvagns-tak har gått sönder. Jag hör henne. Jag ser henne. Jag förstår henne, till viss del. Jag hör att hon skriker för alla ska höra, spårvagnsföraren med, fast han är längst fram och Irene längst bak. Plats 314.

Jag hade gärna gjort det ingen tidigare vågat. Jag hade gärna kommit till plats 314 på Åby camping. Jag hade gärna hört på livet ur Irenes (41 den 14 januari) vinkel. Jag hade lyssnat. Och jag hade svarat. Jag hade pratat med henne, som ingen annan tidigare vågat.
Om det inte vore för att det var min hållplats och jag skulle av.
Om det inte vore för att jag aldrig orkar göra något.

Kommentarer
Sagt av: sara

men fett mycket grejer som händer i göteborg?!
indag så hände .. inget här.

2008-02-19 @ 19:26:35
Sagt av: anonym

Det är icke en fråga om vad du orkar, utan vad du vågar.

2008-02-21 @ 23:00:02
Sagt av: Sarlistav

Lite ledsen blev man ju.
Fint skrivet, vännen min

2008-03-06 @ 21:12:40
Sagt av: Emelie

Sarlistav: Jo & ja & medelhavseuropéerna var italiano boys, u know!

2008-03-07 @ 17:12:35
URL: http://krigochspik.blogg.se

Säg något snällt här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0