Jag kan helt enkelt inte räkna antalet gånger jag hamnat i liknande konversationer det senaste halvåret:
-Men uppdatera din blogg då!
-A, jo, jag ska ju...
-Lova!
-A, jo...
Det var ju trots allt ett löfte, och kolla: här är jag igen! Jag undrar hur många av er som fortfarande är tossiga nog att kolla in här då och då, det händer ju liksom aldrig något! Nåväl, inte på bloggen i alla fall. Det kanske är just det som är anledningen - det händer liksom alldeles för många spännande saker i mitt eget liv för att jag ska orka skriva om mina hyss på en blogg!
Kolla den översta bilden. Den togs några dagar efter mitt senaste inlägg. Det var när Hanna var och hälsade på i mormor och morfars sommarstuga, vi tog på oss våra bästa shorts och halmhattar, packade våra väskor med korvmackor inslagna i smörgåspapper och glasflaskor med sockerdricka och smög in på en tomt och slog oss ned bland några grästuvor mitt i de böljande kullarna. Det var ett sant äventyr i sann Femgänget-anda! Men vid det här laget hade äventyren knappt börjat! För vet ni? Från och med sommarlovet fram tills skrivande stund har varit den absolut bästa och roligaste och finaste och knäppaste tiden i hela mitt liv - hittills!


Jag har vågat mig in i sånahär mörka hemska tunnlar med Sara i ett hårt grepp i min hand!


OCH HALLÅ! Jag har liksom vågat stå ensam på en tunnelbana som i rasande fart for rakt igenom Paris med en väldigt förvånad och snäppet handlingsförlamad vän på andra sidan glasdörrarna. Vi råkade bara glida ifrån varandra någonstans mellan godisautomaten och perrongen och när dörr-stängnings-signalen kom så stod någon av oss på fel sida. Men det gick ju såklart hur bra som helst för fem minuter senare (eller mindre?) råkade vi på varandra igen och senare den kvällen gick vi ut och drack öl i Marais när en stilig fransman som kunde svenska började prata med oss!


Och så har jag vågat pussa en hel del på den här killen också, och tillsammans har vi varit på 50-talsfest (höger) utklädda till ett hysteriskt coolt par à la Grease och dansat bugg (halvcoolt, förhöjde dock coolnessen genom att vara barfota hela kvällen - även utomhus - fastän det var januari) BLAND ANNAT! Vi har ju hunnit mer såklart, som att kolla på Femgänget i 14 timmar på ett dygn. Det kallar jag soulmate! HERRRRRRRRRRRREGUD! WOW, WOWOWOW!!


Så har jag vågat bli chefredaktör för skoltidningen också - kolla in min chica och harmoniska Amalia-kvinne-chefredaktörs-bild!
Jag har till och med fyllt arton! (Men vem orkar ta bilder på sin artonårsdag?)
Jag har helt enkelt haft THE TIME OF MY LIFE sedan sist vi hördes, bloggen! Jag har kanske inte sett Dirty Dancing fullt så många gånger som man hade kunnat önska och kanske inte heller tagit fram kameran så himla många gånger som jag en gång i tiden gjorde. Jag har inte ens photoshop längre! Och jag har definitivt inte suttit vid datorn lika mycket som jag gjorde förr, men det ser jag som ett gott tecken, jag ser det som att jag har ETT LIV, och det hoppas jag att du respekterar och kanske rentav uppskattar, bloggen!